Ångest

Har pratat gamla minnen och jag vill aldrig att de ska försvinna. Jag vill alltid vara kvar här, där jag är nu. Just nu skiter jag i om jag mår piss, för jag vill aldrig växa upp från detta som är nu. Jag vill alltid ha mina underbara vänner vid min sida och jag vill inte ens behöva tänka på att skiljas åt. Varför behöva välja vad man ska göra i resten av sitt liv när man är 18-19 år? Varför kan man inte alltid vara kvar här? Så många gånger jag har önskat att få vara barn hela livet, så underbart det vore. Nu måste man istället växa upp och ta ansvar för alla saker som finns i livet. Jag vill inte, helt enkelt.
   Visserligen är den jag är idag absolut ingen jag är nöjd med på något sätt. Det finns så mycket jag vill ändra på och så mycket jag vill få ogjort, men det går inte. Jag hatar att jag försummade dig, för det är så det känns. Jag önskar jag hade kunnat vara en bättre människa och få ha dig kvar. Du var min livsglädje och mitt ljus och jag har svårt att veta hur jag ska leva utan dig. Visst har jag mina vänner och de är verkligen de underbaraste av vänner. Speciellt en som jag känner att jag har extremt starka band till. En som jag absolut aldrig vill skiljas från för vi har gått igenom så mycket tillsammans. Jag älskar er verkligen, men er har jag fortfarande vid min sida. Jag saknar den trygga famnen som jag försummade. Jag saknar att kunna vara mig själv med dig och jag minns den där första gången vi sa att vi älskade varandra. Jag minns den som att det var igår, trots att det var över två år sedan. Det ögonblicket kommer alltid att finnas hos mig och trots att jag inte har dig älskar jag dig otroligt! Jag vet att jag aldrig kommer få någon lika bra som du och jag hatar verkligen mig själv för att jag gick miste om en så underbar person. Allt det jag gjorde fel och allt jag sa fel har varit det som har fått mig att sitta här nu och fälla en tår. Jag bara önskar att du kunde stå bakom mig, hålla om mig och kyssa min nacke men det kommer aldrig att ske. Jag vet att jag har förlorat en av världens bästa killar och det grämer mig.
   Så det jag egentligen önskar är väl inte att vara här för alltid, det jag egentligen vill är att resa tillbaka två år i tiden och för alltid vara där. För alltid få vara där med dig...

Jag kommer alltid att älska den killen och han har för evigt en del av mitt hjärta. Nu är han en vän, en av de bästa vänner men jag önskar egentligen att han vore mer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0