Avslutat kapitel

Nu är det officiellt. Det är slut mellan mig och Gustav. Det känns bara så himla overkligt. För en vecka sedan hade jag aldrig kunnat misstänka det här och nu sitter jag och tänker på det. Det har i och för sig varit en underbar tid och vi har gjort massa roliga saker ihop, men nu är det slut. Som jag sa till Gustav, en dag kanske vi kan bli vänner men inte nu.

Det som gjorde det här telefonsamtalet till Gustav så svårt var att man inte kunde förstå vad det var han ville. Man hörde liksom inte på honom om han ville ha mig tillbaka eller om han ville göra slut. Allt han sa var liksom bara att, ja du kanske har rätt och jo/ja.
När man ringer och hör hans röst och helt plötsligt kommer på sig själv att prata om vardagliga saker och undrar hur man mår, bara för att man är så van vid att göra det när man hör den rösten.
Nu är i alla fall Gustav ett avslutat kapitel och det känns väl egentlgen inte bra på något sätt men man måste gå vidare. Jag måste intala mig själv att vi aldrig hade kunnat bygga upp ett förhållande igen, för om jag känner mig själv så är det så.

It's time to move on...

Det känns bara så himla overkligt! Jag kan inte förstå att det är slut. 

Kapitel Gustav och Karin är avslutat


Nytt kapitel börjar nu!




Eftertanke

Ja, då har det gått ett par dagar. De flesta av de har jag spenderat hemma hos Anna och Stefan. Det har varit roligt och behövligt. Jag har fått annat att tänka på.
Idag var vi på Fagerhults marknad. Det kändes lite konstigt men jag överlevde ju i alla fall. Träffade ingen från familjen Näslund, men det kändes konstigt att vara där. Enda anledningen till att jag har varit i Fagerhult innan har ju varit Gustav.
Hur som helst så köpte jag ett smycke. Annars var jag sparsam.
Nu sitter jag hemma och tar det lugnt. Sms:ar med min nya bästis. Det är så jäkla roligt. Det är en annan person som får mig att tänka på annat.  
Jaja, jag kommer inte på så mycket mer att skriva nu...
Jag får tänka lite mer på det här nu.

På återseende

RSS 2.0